Inkallning är inte bara att lära hunden att reagera på ett ord. Det handlar om att hunden verkligen VILL komma till dig. Den känslan — trygghet, förväntan och glädje — är det som gör inkallningen pålitlig i vardagen. En säker inkallning betyder att hunden uppfattar dig som intressantare, tryggare eller roligare än det som händer runtomkring.

Hur du vill att hunden ska känna:

• Trygghet: att komma till dig är säkert — inga plötsliga grejer händer när den kommer fram.

• Positiv förväntan: det händer något bra (lek, godis, beröm) — inkallning = belöning.

• Självständig glädje: hunden får vara utforskande men väljer dig när du kallar.

När dessa tre finns, kommer hunden vilja komma även när det är lockelser runtomkring.

_______

Hur signalen kan “förgiftas” (och hur du undviker det)

Signalförgiftning = när inkallningsordet tappar värde. Exempel: du kallar, hund kommer, och får något tråkigt (straff, lugnande “nej”, koppel på, eller stopp). Då kopplar hunden ordet till något otrevligt — och vill inte komma nästa gång.

Vanliga sätt att förgifta signalen:

• Använd inkallningsordet för att ta hundens frihet (”kom” följt av att sätta på kopplet och gå hem utan kompensation).

• Ropa i ilska när hunden varit ute och busat — inkallningen blir kopplad till skäll.

• Ge låg- eller ingen belöning när hunden kommer (”ja?” men ingen uppmärksamhet).

• Upprepa signalen ett antal gånger när hunden inte kommer direkt. Då blir signalen mest ett irriterande ljud i bakgrunden.

Hur undvika/fixa:

• Inför en regel: om du kallar med det speciella inkallningsordet — ge ENDAST positiva konsekvenser (lek, godis, socialt). Använd alltid ett annat ord/fras för praktiska, nödvändiga grejer som faktiskt innebär att hundens frihet tar slut (t.ex. “koppel” eller “då går vi”).

• Om du måste ta på koppel eller avleda, kombinera med något bra: kalla, ge snabb godbit, lek lite och sätt sedan kopplet. Alternativt använd en annan signal för koppel.

• Återuppliva signalen genom att göra korta, roliga inkallningar ofta: kalla — belöna — släpp (om lös)— upprepa. Gör det till ett party.

• Om hunden inte kommer direkt på signalen, spring iväg en bit, “hitta” något spännande som du undersöker på marken - gör det du behöver för att hunden ska komma utan att du behöver “tjata”. När hunden sedan kommer, beröm och belöna extra entusiastiskt.

Bygg upp inkallningen från närhet till avstånd — steg för steg

Inkallning är egentligen inte en färdighet utan en hel samling. Hunden behöver lära sig att lyssna i olika miljöer, hantera störningar och hela tiden vilja komma tillbaka till dig.

Princip: börja där hunden lätt kan lyckas (nära, lugnt) och öka gradvis både avstånd och distraktion — en svårighet i taget.

1. Förstärk basen inomhus (0–2 meter)

   • Stå nära, säg inkallningsordet med glad röst. Belöna direkt med topp-belöning (bit av kokt kyckling, ostbit, eller lek).

   • Gör detta kort, ofta (5–10 repetitioner/period). Avsluta alltid positivt.

2. Kort avstånd i trädgård/uteområde (2–5 meter)

   • Ett par steg bort. Kalla. Belöna rikligt. Var konsekvent med kroppsspråk: gå lätt framåt när hunden kommer, visa ögonkontakt.

   • Byt plats ofta så det inte blir för förutsägbart.

3. Mellandistans med låg distraktion (5–15 meter)

   • Lek med koppel- eller långlina (10–15 m) för säkerhet. Öka tiden hunden får utforska, kalla med varierande intervall.

   • När hunden kommer — belöna stort + kort lek innan du släpper ut den igen.

4. Långdistans och första distraktioner (15–30 meter)

   • Använd långlina. Inför milda distraktioner (en annan person på avstånd, leksak som inte är aktiv). Upprätthåll variation i belöningar: ibland mat, ibland lek, ibland snabb promenad som belöning.

   • Träna flera korta pass per dag istället för ett långt.

5. Större distraktioner och verklighetsträning

   • Gradvis öka distraktionens intensitet: lekande hundar, cykel längre bort, människor som går förbi.

   • Fortsätt med långlina tills du litar på hundens svar. När hunden klarar flera repetitioner i olika miljöer — testa lös i trygg miljö.

6. Underhåll

   • Håll inkallningen “färsk” med sporadiska högkvalitetsbelöningar även när hunden är van. Gör överraskande, roliga inkallningar ibland så att ordet aldrig blir trist.

Svårigheter — ta en i taget

Låt varje moment bli stabilt innan du går vidare. Exempel: om hunden kommer bra på 20 m men inte om en cykel passerar, minska inte avståndet utan välj istället att antingen öka avståndet eller träna utan störningar. Öka EN svårighet åt gången: först avstånd, sedan hastighet hos distraktionen, sen variation i riktning osv.

________

Att bygga en stabil inkallning tar tid, men varje steg du lägger ner ger frihet och trygghet — för dig och din hund. En pålitlig inkallning gör promenader roligare, minskar risker och ger er båda mer av den där fina, fria känslan. Tänk långsiktigt: små, positiva steg varje dag är det som räknas.